Så är helgen snart slut..dagarna bara försvinner.....vart tar dom vägen?????
Igår var jag på återträff för 1/1:an som startade 1991..det kom inte så många från min klass men
det var kul att träffa dom som kom allafall..det var många andra där som jag kände och inte träffat på åratal så dagen blev trevlig..vi började med sopplunch och mingel..sen seminarier jag gick på ett som handlade om Kina och det kulturcentra som Anna och Pekka Mellegård startat där..mycket intressant..hade jag varit frisk skulle jag med glädje åkt dit på ett besök...sen var det fika i klassrummen med respektive klass och efter det lite tillbakablickar av Göran Jansson vad som hänt på skolan och många gamla elever som berättade om dråpliga tillfällen..många glada skratt...efter det en mycket god middag som avslutade dagen..Hjältinnan var totalt slut..kunde knappt gå då jag kom hem..mina ben var som två tjocka timmerstockar som var svåra att röra..blev till att ligga högt med dom i många timmar..tur att jag har min supersäng som kan fixa det..
Dagen idag har gått ilugnets tecken har helt enkelt inte orkat just någonting annat än det nödvändigaste...som att vara ute med Myran..
Då vi kom till skogsvägen våran så låg två jätteträd som blåst ner under stormen tidigare i veckan..hade svårt att ta mig förbi dom med Elis men vi fixade det..sen plockade vi jättestora videkissar för i topparna på träden så är dom ju finast och nu låg dom ju på marken..enkelt att plocka..så nu är mitt granris i krukorna bytta mot videkissar blev riktigt vackert..plockade även till min snälla granne som hade Myran hela dagen igår...
Vi träffade även vår gode vän Svante på vår tur i skogen..trevligt..inte så vanligt annars att vi springer på någon då vi är där...
Annars har min kropp verkligen protesterat hela dagen..har inte velat öka på morfinet heller eftersom jag igår tog extra mycket för att orka med dagen...
Imorgon är det rehab och jag MÅSTE bara orka ta mig dit...
Har annars bara skrivit en massa brev och kort för jag har många som fyller år denna månaden..och även skrivit till en av mina lärare som jag hade då jag gick utbildningen 86-88 och som jag sedan arbetade tillsammans med i flera år, fick igår veta att han är svårt sjuk och inte har så långt kvar i detta livet.. tungt..han är bara 60 år..ingen ålder alls..det är så orättvist då det drabbar aktiva människor...kände att jag ville skriva nu.. och inte skicka något då han redan är borta..då kan han inte glädjas åt det...vi träffades dessutom på ett mycket ovanligt sätt på en flyplats i Öst Berlin..han och hans fam var å väg till Brazzaville och jag och Erika till Maputo..då vi kom till Brazzaville skulle vi byta plan..jag var klåfingrig och fotograferade på flygplatsen för det var en stor aktiv militäraktion där..naturligtvis förbjudet..jag blev haffad av vakter..Erika förtvivlad..då kom Lasse till min undsättning och hjälpte mig med språket..vakterna slet ur filmen ur kameran och jag fick tillbaka kameran med kravet att lägga den i väskan..då visste vi inte att vi skulle hamna i samma klassrum några månader senare..han som min lärare och jag som elev..vi bara gapade då vi såg varandra..det är sådan möten som sätter kvarstående spår i en..man glömmer det aldrig...
Nu ska jag avsluta veckan med korsordslösning..slölyssna på radiolan för på dumburken är det som vanligt inget att kika på....
Önskar er alla en riktigt bra och innehållsrik ny vecka..med förhoppningsvis massor av värme och vårsol...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar